Kort resumé av 2012:

 

- Firar in det nya året med middag som ger vuxenpoäng! 

- Börjar året med två vita månader efter att den senare delen av 2011 gick i alkoholens tecken.

- Släpper in en karl i mitt liv efter att han faktiskt har kämpat ett tag.
- Känner mig 'Kär'. Inser i efterhand att det var nog inte vad jag kände.

- Jobbar som personlig assistent.

- Drar med mig hela 'familjen' på bilträffar.

- Går på det första bröllopet i mitt liv, min bästa väns. Är brudtärna och börjar gråta när jag ska sjunga.

- Gråter floder för att Chrille flyttar.

- Åker på kryssning för första gången! Wavebreak ftw!

- Blir singel efter tre månaders tvivel och tjafs.

- Blir bjuden på min första riktiga dejt av en modig yngre kille!

- Gaddar hela jävla låret och känner mig sexigare än någonsin! ( Sorry mami, men nu vet du. Det man inte ser finns inte.)

- Blir arg för att Chrille kommer hem men inte har berättat nåt innan.

- Inser att jag vill bli mamma, vill gifta mig, vill ha stabilitet.

- Hittar mina drömmars man.

- Inser hur mycket min familj (blodsbunden och självvald) betyder för mig.

- Får hjärtat krossat (förhoppningsvis tillfälligt)

- Spenderar sista dagen på året med min fru och hennes make.

 

 

 

Ödet.

Jag vet att det finns en anledning till det som sker, men jag kan inte säga att den är självklar just för tillfället och jag vet inte om jag tycker om det.

 

Innebär det att jag måste kasta bort mina drömmar om att bo tillsammans med någon jag verkligen tycker om, bli med barn och känna att jag för en gångs skull verkligen har något att leva för? Känna att det finns NÅGON jag verkligen är viktig för?

 

Många skulle nog lättsamt använda det slitna uttrycket att det finns fler fiskar i sjön, men vad spelar det för roll? Jag har hittat rätt, jag kommer kämpa tills jag känner att det inte finns något kvar att kämpa för. Jag vet vad jag vill, vad jag letar efter och vem jag vill dela mitt liv med.

 

Jag är säkert helt dum i huvudet, men jag tänker inte ge upp...
Inte än.

 

 

 

" Låt gamla drömmar dö och dröm igen, dröm med mig.

 

 

 

Jag har en fin känsla, känslan av att jag har någon som står vid min sida, någon som saknar mig när jag inte är där, någon som faktiskt tycker om mig.

Det har inte blivit så mycket skrivet i veckan då jag dels har varit hos min fina och dels har haft hemtenta. Jag har alltså haft fullt upp med att plugga och vara kär, and I'm getting used to it!

Är det bara jag som funderar som så när jag hör fina kärlekslåtar ;"Finns det någon som faktiskt tänker på mig och ler när de hör de här fina texterna?". Det kan väl ändå inte vara bara jag?

 

 

 

 

Det fanns faktiskt något som kunde lindra min aggressivitet igår, nämligen att jag skulle iväg på julkonsert där min bästa vän och hennes man spelade fyrhändigt piano, piano och orgel!

Innan konserten åkte vi (jag, mor, mormor) till hennes kära mor och fick god mat och trevligt sällskap.

Det är fint att det går att kombinera så att jag träffar nästan alla min hjärtan på en och samma gång.

 

 

Trodde att jag började frysa, men nej.

Jag är så sjukt jävla förbannad att jag skakar!
What the hell is wrong with you people?!?

 

Jag är trött på inrutade människor som inte kan tänka tillräckligt långt för att börja läsa på om något innan man bildar sig en åsikt. På allas vårat FaceBook haglar det friskt med åsikter från alla de håll och kanter, och motargument till dessa åsikter. Jag hade tyckt att detta hade varit fantastiskt, OM det hade funnits någon verklighetsförankring någongång!

Det är sällan jag lägger mig i dessa diskussioner kring rasism, sexism och liknande då jag inte anser mig själv ha tillräckligt mycket kunskap för att kunna ha ett vettigt argument,

 

Just för tillfället är jag otroligt ledsen och besviken på det svenska folket och mina fellow-facebookare! Det är ett jävla tjat om att EN lärare (inte hela Sveriges riksdag) tyckte att pepparkaksgubbarna skulle exkluderas ur luciatåget och att Disney (återigen, inte SVT, inte Sveriges riksdag) har valt att revidera 'Tomteverkstan' på julafton för att det var för mycket stereotyper i avsnittet. MEN, inte en enda jävel verkar röra en min över massmordet på en skola i Connecticut!

 

" Adam Lanza, 20, sköt sin mamma i hemmet - tog hennes vapen och dödade hennes elever.Sedan tog han sitt liv. Vansinnesdådet i amerikanska Newtown skördade totalt 28 offer och skakar hela nationen.20 av de döda var barn mellan fem och elva år.USA skakas av vad som kallas en av de allra värsta skolskjutningen i landets historia.26 personer sköts inne på skolan - sedan tog gärningsmannen sitt eget liv.Gärningsmannen pekas ut som Adam Lanza, 20. Tre källor inom den amerikanska polisen bekräftar för CNN att det är han som är den misstänkte skytten.

20 döda barn i åldrarna 5-11 år och ni fortsätter att tjata om era jävla pepparkaksgubbar?!?
NEJ, riktigt förbannad, ledsen och besviken är jag på er! Jag blev riktigt skakad av det här och tänkte direkt på Michael Moore's film "Bowling for Columbine", alla borde nog se den, helst idag, och skämmas över vad ni klagar på. SKÄRPNING FÖR FAN!

 

Imorgon är vi halvvägs till julafton. min gran är uppe och klädd, ljusslingan sitter på. Dock så lyser den inte, för jag har lyckats tappa bort transformatorn till ljusslingan. Jag har en svag aning om att jag har lyckats kasta den eftersom jag inte har vetat vad den hört till. 

Just nu är det ju inte särskilt juligt :(

 

Sen det där med bakandet och så... Måste nog ta en dag och åka till mor och far som jag brukar göra när jag ska baka mycket. Själv har jag nästintill ingen bänkyta, så deras kök är mer användbart. 

Jag har så mycket jag VILL göra, men har inte så mycket tid över för det. Trots att tiden går sakta nu så går den väldigt fort 

 

På lördag ska jag gå på julkonsert med min kära fru och hennes man, alltså, de ska spela i Tåsjö kyrka. Så jag, min mor och min mormor ska hälsa på Ulla innan konserten, otroligt trevligt!

 

 Flykälen, hos mormor och morfar (Martin, Matilda, Emma och jag)

 

DON'T JINX IT!

 

Men jag är så säker på min sak. 
Nej det är ingenting jag bara tror,

nej jag bara vet.

 

Jag försöker att inte bli lika mesig, fånig, mjäkig som jag innerst inne är just nu! Om jag skulle börja kasta mig om halsen på folk och krama dem, berömma dem, berätta hur fint allt är; så skulle jag garanterat få en käftsmäll och en tvångströja. 

 

Men trust me, jag är sådär mesig, jobbig och positiv just nu! 
Att jag saknar och längtar gör att jag känner mig jättefånig, men glad och varm.

Jag har ett hjärta som börjar slå fortare, fjärilar som flaxar runt i min mage.

 

Well, maybe.

  

 

Många har sagt till mig att det vanliga är att se sig själv walking down the aisle i kyrkan redan vid låg ålder om man råkar vara en tjej. Vit fluffig klänning, alla väsentliga människor i ens liv är samlade och sitter där i de trånga kalla kyrkbänkarna. Vandringen mot altaret och den blivande mannen är en bild som etsar sig fast på många unga flickors näthinnor.

 

Well, som vanligt så är jag inte alls som de andra då jag drömmer om ett icke-kristligt utomhusbröllop. Jag har gått ur Svenska Kyrkan av den anledningen att jag inte tror på kristendomen, därför skulle jag inte heller vilja gifta mig i kyrkan. Ta det inte fel, jag har inget emot kyrkan som byggnad eller den musiken som spelas där, men själva religionen kan jag inte stå för.

 

Iallafall. Jag drömmer om ett utomhusbröllop. I min värld blir det mer personligt, avslappnat och mysigare. Det finns faktiskt människor som delar mina åsikter kring detta (vilket är tur, annars skulle jag nog aldrig ens kunna tänka tanken på att få uppleva mitt egna bröllop någon gång) vilket innebär att den dag det blir aktuellt med bröllop så är min tanke genomförbar. 

Dessutom skulle det vara värdelöst att försöka fösa in min hedniska släkt i kyrkan.

Respektlöst. 
Och hur ska jag annars kunna få med fina jänkare i vigselakten?

Ni har väl föresten inte missat att jag har en tumblr?

Där rebloggar jag en hel del skumt, smart, fint, roligt och very me!

Kika in vetja!

 

 

Idag är en bra dag!

Jag vaknade med ett leende på läpparna, gick ner och ställde i ordning en kopp chai och tassade upp och la mig under täcket igen. Sträckte mig sedan efter datorn och kollade på julkalendern. Efter en lugn morgon utan stress kommer jag in till stan, går på skolan och får informationen att vi i stort sett bara har eget arbete. SKÖNT!

Efter en tur på stan där jag kollade på alla små fina klänningar på barnavdelningarna och suckade över att Emser är stor och att alla småflickor jag känner verkligen är jättesmå så gick jag och satte mig på Wayne's med en latté. Sedan ut i snökaoset, det har nedkommit åtminstone två decimeter snö bara idag, lite bittersweet, fint och mysigt men också kallt och jobbigt. 

 

Träffade även en väldigt trevlig äldre dam vid busshållplatsen och hade ett otroligt givande samtal, har inte haft ett så givande samtal på väldigt, väldigt länge. Sådant gör mig glad! Visa äldre damer med många års erfarenhet är nästan mina favoritpersoner, om de faktiskt är trevliga förstås! Jag kommer ta till mig så mycket av det hon sa, hon förgyllde verkligen min dag.

 

Som sagt, idag är en bra dag :)

 

 

FIck trevligt besök i fredags eftermiddag som stannade här tills förmiddagen idag.  Igår var vi på julmarknaden och lyssnade på C.C. Riders. Tokmysigt har det varit, och det blev väldigt tomt och tyst när de åkte. Innan de åkte så hann vi dock med lite första adventsmys med mammas hembakta lussekatter och julkalendern. Too bad att helgerna är så korta.

 

Idag har jag tävlat om ett Yankee Candle hos fina Liie,

och jag tänkte tipsa er om att faktiskt kolla in på hennes julkalender där hon varje dag fram till jul lottar ut fina prylar! :)