Have you ever...
Have you ever met a man you could love forever,
only to find that he's with somebody better?
Tänkvärt
Boys are stupid
Allt skrivs om
"Jag var aldrig blind, bara tillfälligt bländad.
Men ingenting hindrar mig från att komma ihåg."
Jag saknar vänner jag har förlorat eller tappat på vägen, men jag tror även på ödet. Det har funnits tillfällen då jag undrat varför jag ens stannat kvar här, jag som varit på väg härifrån i så många år. Äntligen har jag kommit på svaret, för jag har haft vänner som hållit mig kvar, länge.
Så är även läget nu, och jag kan tillochmed tycka att det är rätt okej att bo här i det här lilla samhället just på grund av de fina vännerna jag har. Ta till exempel fredagskvällen med trevligt folk, gitarrer och ett väldigt trevligt deeptalk på kvällen. Eller lördagskvällen med fina grabbar (och Malin) som tog med sig mat som vi lagade till här hos mig, och tre gitarrer för att hitta lite inspiration. Jag och grabbarna har ett litet projekt på gång och jag tror att det kan bli riktigt bra.
Jag har snart gått ett år på universitetet och när den tiden är slut, om sisådär 2½ år, så är planen att flytta till Dalarna. Frågan är bara om jag kommer kunna flytta ifrån vännerna, och ja, jag må vara naiv men jag tror att jag kommer ha kvar de vänner jag har nu vid den tidpunkten. Jag får helt enkelt ta med dem! För de är mina riddare med blanka gitarrer, och de är nog en större trygghet för mig än vad de tror.
Bye bye beautiful!
Varför förstod jag inte då att jag var fin som jag var?
Varför hetsåt jag i perioder och ibland inte åt alls?
Varför förstörde jag mig så pass att jag blev den jag är idag?
( jag vill! jag vill! jag vill! jag vill! och jag SKA!)
I've given up the hope that you could've been the one
Taskiga repriser har tydligen varit min stil ett tag, men jag börjar inse att jag inte behöver hålla fast vid människor som en gång sårat mig. Ändå satt jag för tio minuter sen och funderade på att skicka ett meddelande till en människa som betytt mycket för mig, och antagligen kommer göra ett bra tag. Och varför tänkte jag ens tanken? Jo, för att människan i fråga gick till mig mitt i natten i spöregn för att be om ursäkt och prata igenom sådant som hänt förut, men trots det så finns det nog ingen ärlig chans för oss.
Varför utsätter man sig för sådant som gör en illa?
"Har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av..."
"Jag kan offra allt jag har för ingenting
ja, jag sträcker mig så långt det går
men jag behöver dig, kom hit och rör om
jag behöver nått att skriva om
Jag saknar dig mindre och mindre
det kommer annat mellan och det är bra
Ja, jag saknar dig mindre och mindre
jag har glömt dig en vacker dag"
Aqua, halloween och lots of makeup!
En fredagskväll hos Cici satte inspirationen igång. Inte på något sätt seriösa, men väldigt glada skapade vi en film! Tänk dig själv att vara en liten oskyldig flicka som flyttar in i en lägenhet full med spöken, hur lätt skulle det vara? Varenda vardagssituation blir svår, eftersom spökena också har rutiner. Och när du väl har slutat bli rädd för dem, och faktiskt vill umgås med dem, så får du inte! Näe! Påminn mig om att aldrig flytta till en spöklägenhet igen!
