The boy of my best friend


Känner jag mig sviken?  Ja.

Om inte jag så vem ska tro på mig?

  

De här tre böckerna ska på något sätt bli mina bästa vänner, och helst ska jag komma ihåg allt och kunna särskilja de olika begreppen mellan dem. Det är inte direkt det lättaste, men min farmors ord peppade mig till att tro att jag kan klara det. Hon sa;

"Du är den mest envisa person jag känner, näst efter din far. Säger jag att du inte klarar det så kommer du vilja bevisa att du visst kan, och klara av det av ren tjurighet. Så därför säger jag att du inte alls kommer kunna klara av att lära dig allt det där".

Och visst har hon rätt, det är klart att jag tänker klara av det bara för att någon tvivlar på mig, så har jag nog alltid varit, och kommer nog alltid vara. Så nu jävlar ska här pluggas kunskapsteorier!

Maybe baby


Källa: Deviantart

Har en stor sommarkänsla idag, vill helst dra på mig någon söt (helst prickig) klänning och springa runt barfota och blåsa såpbubblor. Men när jag tittar ut så är det alldeles vitt. Himlen är blå och solen skiner så jag ska väl ta vara på det iallafall. Men ändå, det hade varit trevligare med sommarens första klarblåa himmel.

Take my hand, don't fade away

 
Fotograf; Ann-Irene Johannessen


Jag tror visst att jag inte kan botas riktigt från JLT-febern, och jag är glad för det. Har fastnat för "Don't fade away" från det nya albumet "Made for rock n roll". Helt fantastisk!

"Where would I have been if I had listened to you? I was busy with my life, now that's all I got"

No I won't back down


Mina nya ledord är ; Ge aldrig upp.

Jag får inte se något som omöjligt längre, alltså måste jag slänga bort mina cyniska och negativa tankar. Allting går, bara jag vill och det finns alltid en chans. Kanske inte just nu, men i framtiden. Jag ska klara av det jag vill göra, åtminstone försöka uppfylla en dröm, och bara leva. För hur kul är det om jag inte tillåter mig själv att leva fullt ut? När jag ständigt tycker att "jag kan inte, alltså är det lika bra att jag låter bli" utan att jag ens har försökt? Nej, nu krävs det en stor förändring, och en stor förändring börjar med ett litet litet steg.

Made for rock ´n roll!


Vart är min rockabillyprins?
Det är en riktigt bra fråga faktiskt. För varför skulle jag nöja mig med mindre än det jag verkligen vill ha? Jag vill, kan och ska hitta en sådan grabb, men krav har man ju. I stil med dessa karlar skulle ju inte vara helt fel faktiskt. Om de dessutom kunde stötta mig i mina drömmar, och verkligen vara en sån där lagom gentleman. Åh vad jag skulle trivas då.





RSS 2.0