Living is easy with eyes closed

Det har faktiskt, efter många "om" och "men" varit en hyfsad kväll. Nya ansiken och gamla bekantingar, gamla känslor har gjort sig påminda men inte de jag kämpar med dagligen. Det är vansinnigt hur många "tänk om" det finns. Hade jag stått på mig och följt mitt hjärta då, hade det varit jag som stod där med allt jag önskat nu? Hade jag varit gladare eller hade allt gått åt helvete ändå?
Jag vill ju gärna tro på ödet, att det finns en mening för allt som händer, men jag undrar om ödet gjorde ett snedsteg med mig eller om det faktiskt är meningen att det ska vara såhär...
Antagligen får jag aldrig svar på det och dessutom kan jag inte ändra på det som varit.
 
" Livet växer och tar över oss
 och tids nog glömmer vi det där
 som var liv och som var död för oss,
 drömmarna,
 och varför just vi två möttes här..."


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0