Om att stå i mitten och inte riktigt veta vart jag hör hemma


Min umgängeskrets består av en mix av olika människor, som inte alltid går att ha på samma ställe. Det har alltid varit så, vilket har gjort det svårt för mig med tanke på att jag alltid måste välja bort någon. Jag trodde att jag hade hittat en okej grupp människor att umgås med, väldigt naivt av mig då även den gruppen är lite splittrad nu. Visst skulle jag gärna vilja att alla kunde umgås men jag förstår också att människor förändras, glider ifrån varandra och att situationer ändras.

Samtidigt som jag förstår situationen så suger den ut alldeles för mycket energi från mig, jag går runt med samvetskval när jag väljer bort en grupp människor för en annan och det gör mig såklart en aning deprimerad. Jag kan bli väldigt låg i perioder och bara vilja strunta i allt, lämna allt. Många gånger så börjar jag leta lägenheter på platser där jag inte känner en enda människa, och på ett sätt så känns det som det enda rätta att göra. Självklart behöver jag inte vara så drastisk men ibland känns det som en bra lösning.

Även fast människorna runt omkring mig säger att det är okej, och att de förstår att jag inte kan lämna någon utanför så tror jag att de inte riktigt förstår hur jobbigt det är att stå i mitten. Hade någon av dessa grupper av människor istället sagt; "Nej, du får absolut inte umgås med de andra" så hade det varit så mycket enklare att ta ett beslut. Då hade jag kunnat välja bort den negativa energin, för jag vill faktiskt ha friheten att umgås med vem jag vill. Nu har jag den friheten, men tyngs ner av samvetet. Jag skyller också lite på mitt stjärntecken och den typiska oförmågan att ta beslut när man är en velig våg.

Någon gång hoppas jag att jag inte behöver ha det hängande över mig, att jag bara kan vara. Jag känner nästan att jag snart måste ta ett drastiskt beslut för att kunna fungera i alla situationer då det här påverkar koncentrationen när jag pluggar, det bygger upp stress som jag bär på dagligen och jag får sömnsvårigheter. Jag har ju hittat människor jag verkligen vill umgås med, men går det inte så får jag väl helt enkelt hitta en ny väg att vandra.



Kommentarer
Cici

Låter inget bra Weronica. Jag umgås med många människor, som du vet, men jag känner aldrig att jag har dåligt samvete på det här sättet, är det någon som blir sur för att jag umgås med någon de inte gillar eller inte tål, så är det upp till dem, blir de sur på mig så kanske jag inte ska umgås med den människan helt enkelt. Och kom ihåg det vi pratade om: Om "hela" världen tydligen har ändrats, men inte du...är det då "hela" världens som har ändrats? Personen i fråga har ju gått från en grupp människor till en annan, för det kanske inte "passade" sig längre. Man får ha mer än 1 vän, tycker jag iallafall. Och alla människor kan inte komma överens, så är det. Men solla bort de som blir sura på dig för att du också väljer att ha annat umgänge, de kommer bara göra dig lessen och stressad i slutänden. Kram på dig, och tack för att du velat prata med mig om hur du kännt :D Jag fortsätter gärna att lyssna :)

2012-01-09 @ 15:16:37
URL: http://simplycici.blogg.se/


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0