Mitt Örebro blev på något hastigt och lustigt sätt till mitt Härnösand, och det är också dit jag åker om bara ett litet tag. Det känns så underligt att börja plugga igen, trots att det bara är en termin sen jag faktiskt slet med mitt sista år på gymnasiet så känns det som att det var en evighet sedan. 

Men det här känns bra just nu iallafall, jag hoppas bara att det känns lika bra nu efter första veckan. Mycket känns lättare nu också eftersom jag ska plugga på distans och alltså inte behöver flytta och anpassa mig på en gång. Nu har jag världens chans att "känna på" staden och se om jag verkligen vill bo där. För planen ser nog ut så, att jag ska flytta dit så småningom, typ till sommaren eller hösten. En stor fördel då är ju att jag har min fru nästan bara ett stenkast bort (inte för att jag tror att jag kan kasta en sten från Härnösand och få den att hamna i Mellansel, men ni förstår väl att det är bra mycket närmare mellan oss då).

Jag har packat och har antagligen fått med mig alldeles för mycket, men hellre det än för lite.
Nu bär det av, och från och med imorgon börjar jag utbilda mig till Lågstadielärarinna, tänk vad allt kan förändras på ett år. Jag vet att jag har en enda person att tacka för det, kvinnan som "tvingade" mig att ta tag i mina rädslor, bästaste Annica!