Eftertentaångest?



Nej, faktiskt inte. Men en chailatté på Wayne's tyckte jag att jag var värd.
Har en ständigt gnagande fråga i huvudet när jag sitter på tentor. Är det jag som är dum i huvudet eftersom ingen går innan mig? Eller är jag smart och snabb? Vi hoppas på det sista tycker jag. Lite besviken är jag då jag trodde att det var mer teori på matematiktentan vi skulle ha, men nejdå, det var tillbaka till gymnasiet och matteproven.

Imorgon är det skola till tre och sedan hemfärd. Ska försöka snika åt mig en plats i Sollefteåmänniskornas bil så jag faktiskt hinner med bussen till Ramsele, vilket jag inte gör om jag tar bussen härifrån Härnösand (vilket jag gjort hela tiden annars, men inte den här gången inte).

Det har även slagit mig att efter den här veckan har jag gått på universitetet i ett år, och det har varit ett väldigt händelserikt år. Jag har nog förändrats en hel del, annars skulle jag bli förvånad. Eller, det har jag helt enkelt, för jag har sett sidor av mig själv som jag inte ens trodde fanns, ochh jag har klarat av så många saker som jag tvivlade på från början. Jag har tappat vänner, bytt umgängeskretsar och blivit lugnare i många sammanhang. Körkortet som jag fasade för klarade jag utan problem, har jobbat en hel del, pluggat och försökt ha ett socialt liv samtidigt. OCH, jag har faktiskt klarat det.

Nu när saker går relativt bra skulle jag vilja bli kär också, men har jag tid för det egentligen?
Svar: Nej!

Så det får nog vänta lite till.

Det blev ett svamligt inlägg idag men när jag är i Härnösand så måste jag babbla av mig på något sätt, när jag är hemma har jag ju Malin och grabbarna att prata med, här har jag Jennie, och hon är tussig och har nästan ingen röst, så det har inte blivit så mycket sådant den här veckan... Och nu måste jag försöka avsluta på något bra sätt, vilket inte kommer gå. Så.... SLUT.





Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0