Don't give up!

En riktig gentleman


En vän till mig sedan mer än 10 år tillbaka gav mig i helgen den finaste komplimang jag någonsin fått.
Anledningen till att jag tar åt mig är att jag vet att han är riktigt ärlig :)

"Du är så klassiskt vacker, Weronica"

Sådant ökar självförtroendet lite.
Även sådant som att trots att jag ätit och druckit gott hela helgen har gått ner 2(!) kg! Dans är tydligen bra ;)

Tulpaner från Amsterdam pt.2

Jag sa ju att jag skulle införskaffa mig tulipaner, vilket jag har gjort.
Nu har de flesta slagit ut och den lilla buketten gör mig riktigt glad :)

Ace of spades!

You know I'm gonna lose, and gamling's for fools
but that's the way I like it baby
I don't wanna live forever!

To the rockabilly beat!


John Lindberg Trio i Dorotea i fredags :)





Suddig bild på gårdagens soundcheck :)

We've got a lot of lovin' to do!


Känslan...

"Where are you now?
I'm still here
Have you gone on with your life?
I'm just passing time...
Where is the life that should've been mine?
Memories hurts, and now I realize
I'm walking alone..."

<3

Tulpaner från Amsterdam!

*nynnande*

Igår när jag var hem till mina föräldrar så hade min mor införskaffat sig en tulipanbukett, och iochmed det har jag haft "Tulpaner från Amsterdam" med Alice Babs på hjärnan. Inget ont med det, tänkte städa upp lite här hemma och sedan åka iväg och köpa mig tulipaner själv :)


Gårdagen var en riktigt bra dag på alla sätt, men tänk, ikväll får jag träffa min saknade fru! Det är få saker som slår det faktiskt. Men innan dess ska jag på födelsedagsmiddag hos Alex, han har tillochmed lovat att laga maten själv, det ni! Sen bär det då alltså av till Dorotea för att träffa frugan och för att se pojkarna i John Lindberg Trio! FINALLY!


Blir nog en fin helg också :)

Maybe baby!


Allting handlar om att våga ta steget, oavsett om det är det första eller det andra.
Ärligt talat så vet jag inte vilket steg jag tog, men jag tog det, så nu är det din tur!

mhm,





Life won't wait













Hey man! (Now you're really living)


Igår var en av de bästa dagarna på väldigt länge, en sådan dag som gör att jag faktiskt fattar varför jag är just här, just nu och lever! Dagen började med grillning och tappra försök till pulkaåkande på Rotnäset med massa trevliga vänner. När pulkaåkandet inte gick som planerat så stack vi iväg till Granhäcksbacken och åkte istället. Chrille och Andreas skotrade dit, så vi kunde åka ner för backen och få skjuts upp till toppen igen. Bara den förmiddagen gjorde att jag verkligen kände att livet är rätt bra!

Senare på kvällen blev jag upphämtad av Henke för att åka och överaska födelsedagsbarnet Alex (som fyller 20 år idag) med middag på Corner. Efter en trevlig middag så åkte vi upp till Chrille där vissa badade badtunna, drack gott och hade väldigt trevligt.

(Jag hade en hel del givande samtal, vilket kan leda till bra saker så småningom (hoppas jag).)

Som sagt så kände jag verkligen att jag levde, och insåg än en gång hur fina vänner jag har, och hur bra jag mår av att umgås med dem. Jag känner äntligen att det är okej att bo här, så länge jag har dessa fina människor vid min sida. Det här är alltså de människor som tycker om mig, trots att jag är mig själv (hur många såna finns det?) och vi står ut med varandras sämre sidor för de bra sidorna väger tyngre. Vänner är ju den familj man själv väljer, och jag har den bästa familjen jag kan få.

Bra, bättre, PULKA!

Cici har knåpat ihop en film från våran grillning och vårat pulkaåkande! Enjoy, det gjorde vi! :D

I'm with stupid



En gång blev jag... ska jag säga kär? Det var i närheten av det där "kärlek vid första ögonkastet" som så många pratar om. Han charmade mig på en bilträff där ett riktigt bra band skulle spela. Jag och en vän satt vid ett bord och pratade, lyssnade på förbandet och var en aning trötta. I ögonvrån ser jag en riktigt snygg kille som går in i lokalen, tänker självklart att "ja, man kan ju drömma". Nån minut senare slår den här killen sig ner bredvid mig, presenterar sig och frågar om jag vill dansa. När jag propsar på att jag inte kan dansa tar han bara min hand och ger mig löftet; "Jag lär dig".

Där och då sålde jag min själ (eller snarare mitt hjärta). Vi dansade, jag lyssnade på bandet och åkte sedan hem. Därefter var han som en mytisk och mystisk figur i en saga. När jag såg honom så var fjärilarna i magen där på en gång, hela jag skakade och jag började stamma (otroligt ovanligt scenario för mig). I flera månader gick jag omkring och hade känslan av att han var The One. När jag väl började lära känna honom så verkade han bra, några månader senare är han en av de största idioterna jag någonsin träffat. Nice face, shame about the personality.

Efter det har tanken på att hitta någon som chockar och charmar mig steg för steg. Annars är jag övertygad om att han är för bra för att vara sann. Jag vill att någon ska stjäla mitt hjärta, för en stöld bör vara välplanerad om den ska genomföras utan misstankar och angrepp.
Så vart du än är, du som planerar på att stjäla mitt hjärta, så vet du antagligen vart du hittar mig. I'll be waiting.

(I'm a little drunk) and I need you now


And I wonder if I ever cross your mind.
(for me it happens all the time)

!

Hey, don't I know ya'?

Musikens makt!


Jag har hittat ett par låtar som jag kan lyssna på och helt plötsligt känna mig helt sprudlandes kär, vilket är en trevlig känsla! Det är egentligen ganske underligt vilken makt musiken har över mig.
Det här är en av de låtar som får mig att tappa all kontroll och få fjärilar i magen. Även Eva Eastwoods låt "Inte jag som styr" är en sådan :)

Man saknar inte sånt som man har


"Jag stängde aldrig nånsin några dörrar, nej jag bara gick ut."

Jag säger det rakt ut; Jag har nog inte varit en bra flickvän!
Men när skulle jag ha haft chansen att visa det?

Någon gång vill jag visa någon hur bra jag är, och hur bra jag kan vara, men när och hur? Jag är galet rädd för att inte duga till, och galet rädd för att människor inte ska tycka om mig om de lär känna mig... Samtidigt är jag lika jävla rädd för att tröttna på en människa, så om någon någonsin ska kunna stå ut med mig måste de ha ett enormt tålamod, ett stort hjärta och ett stadigt fotfäste i verkligheten.  Jag menar, någon måste kunna vara den där lugna starka klippan jag behöver. Faktiskt.

Jag tänker mer och mer på det, men det innebär ju att jag måste lära känna en människa så pass också att det ens finns en liten chans att det skulle kunna bli något, och det känns ju lite jobbigt då jag har en förmåga att bli vän med de karlar jag känner, inget mer.

Nån dag kommer en karl som inte stämmer in på något av mina "krav" på en pojkvän att få mig på fall. I just know it.

Nedräkning!

Lite sådant jag ser fram emot!

13 dagar kvar tills jag ser John Lindberg Trio i Dorotea (24/2-2012)
14 dagar kvar tills jag ser John Lindberg Trio i Strömsund (25/2-2012)
62 dagar kvar tills jag ser Joakim Thåström i Gävle (13/4-2012)
104 dagar kvar tills jag ser Black Sabbath i Stockholm (25/5-2012)
132 dagar kvar tills Midsummer Meet på Nipan i Junsele (22/6-2012)









Tävling hos Betty Booze!

Jag tävlar om en peruk hos Betty Booze via pigtail! :D

.


"We all want to grow up. We’re desperate to get there. Grab all the opportunities we can to live. We’re so busy trying to get out of that mess, we don’t think about the fact that it’s going to be cold out there. Really freaking cold. Because growing up sometimes means leaving people behind. And by the time we stand on our own two feet, we’re standing there alone."

— Meredith Grey (Grey’s Anatomy)

Like O, like H!


Hur kan det ens vara möjligt att ingenting kommer fram till lärarna på universitetet? Varken mail eller vanlig post? Jag har skickat mina uppgifter ett antal gånger, men ingenting kommer fram. P.g.a. det så har jag inget betyg för förra terminen, vet inte ens om något är godkänt, ligger inte i VFU-systemet o.s.v.
Hur känns det då? FÖRJÄVLIGT, I tell you!

Och som ingen här uppe kan ha missat så är det visst vinter och jävligt kallt till och från, vilket gör att mina leder värker mer än vanligt, ibland tar jag mig inte upp ur sängen, ibland har jag så ont att jag börjar gråta.

På det här ska jag försöka leva som vanligt, jobba, träna och vara en glad och trevlig människa, men jag orkar inte mycket längre. Jag har en vecka kvar hemma innan jag åker till Härnösand och skolan igen, och det känns väldigt gruvsamt, jag känner mig ju värdelös som inte fått nåt betyg än, som att jag inte ens skulle kunna få gå kvar, som att de redan sållat ut mig!

Kidnappad lista

Nämn något som gjorde dig glad igår: Att åka hem till Mor och Far och komma därifrån med en gitarr med smal hals! Jag och mina korta fingrar jublade, nu fattas det bara en sträng och att stämma den.

Vad gjorde du kl 08 i morse?
Låg och läste "Resa genom verkligheten" av Plura i Eldkvarn.

Vad gjorde du för 15 min sedan? Funderade på om jag skulle ta upp gårdagens sysselsättning och titta på Bones, datorn vann dock.

Det sista du sa högt?
"Tack för skjutsen" till min far igår kväll.

Det senaste någon sa till dig: "Hejdå", min far.

Vad har du druckit idag? Bara vatten än så länge.

Vad var det senaste du åt?
Varma mackor hemma hos Mami igår.

Vad var det senaste du köpte? Frysta bär tror jag.

Vad är det för färg på din ytterdörr?
Insidan är vit, utsidan tänker jag nog aldrig på.

Vad är det för väder hos dig nu? Grått, trist, kallt.

Godaste glassmaken? Jordgubb, melon, banan, polka, kola (jag älskar glass!)

Tror du på kärlek vid första ögonkastet?
Förnuftet säger nej, men hjärtat säger ja. Det är något jag gärna skulle vilja tro på iallafall.

Sover du tungt? Ibland, ibland inte.

Drömmer du mardrömmar? En hel del faktiskt, men det har lugnat ner sig ett litet tag nu.

Trivs du med ditt jobb? De jobb jag vikarierar på är fantastiska. Jag trivs :)

Favoritklädsel? Absoluta favoritklädseln är fiiina fiiina klänningar.

Favoritlåt just nu? Hmm, "Esmeralda" med Jack Vreeswijk, "Don't fade away" med JLT eller "Konfettiregn" med Eldkvarn.

Vad ser du om du tittar till höger? Ett vitt köksbord med tre gamla pinnstolar och två nya ihopbikbara från IKEA.

Vad gör dig glad just nu?
Bra musik och träning.

Vad ska du göra härnäst?
Försöka äta något kanske, sedan titta på Bones och sticka lite till.

Höger eller vänsterhänt? Höger.

Humör just nu? Sisådär, det kunde ha varit bättre.

Favoritgodis?
Lakrits och ibland choklad.

Kläder just nu? Leggings, tröja, tjocksockar.

Sommarplaner? Förhoppningsvis jobb, en hel del bilträffar, liteb konserter och så :)

Hur många kuddar sover du med?
En.

Morgon eller nattmänniska? Både och, beror på humöret.

Vad är viktigast för dig? Att få vara frisk, att lyckas med det jag tar mig an, att jag och de närmaste får vara glada och inte behöver ta tag i andras problem.

Är du kittlig? Egentligen, ja. Men jag brukar stå emot tills de tröttnar.

Stjärntecken? Våg.

Äckligaste insekten? Flygande sådana. Trollsländor är vidriga.

Stökigt eller välstädat? Helst välstädat eftersom jag själv mår dåligt om det är stökigt, men i perioder där jag inte mår bra alls så kan det vara hur stökigt som helst.

Vad längtar du mest efter just nu? JLT i slutet på februari, 13 spril, 25 maj och sommarens bilträffar :)

På jakt efter liv


Vaknade vid 4 imorse, men ville verkligen inte stiga upp. Resultatet av att ligga kvar i sängen och inte kunna somna blir såklart en hel del funderingar. Så som varför jag är så besatt av att hitta perfektion, varför jag känner att jag själv tar avstånd från vänner, på tvångstankar och ledvärk.

Lite dagdrömmande hanns även med, till lägenheten jag vill ha i Falun, till framtida jobb, till att kanske hitta någon som jag står ut med som dessutom står ut med mig. Fina tankar.

Igårkväll satt jag hemma själv och stickade. Det är inte det att jag saknar att gå ut fredag-lördag varje helg, och egentligen saknar jag inte att behöva vara bland folk hela tiden heller, men jag avskyr att känna mig så galet ensam så att tårarna rinner. Stabil? I think not!
RSS 2.0