Hey man! (Now you're really living)
Igår var en av de bästa dagarna på väldigt länge, en sådan dag som gör att jag faktiskt fattar varför jag är just här, just nu och lever! Dagen började med grillning och tappra försök till pulkaåkande på Rotnäset med massa trevliga vänner. När pulkaåkandet inte gick som planerat så stack vi iväg till Granhäcksbacken och åkte istället. Chrille och Andreas skotrade dit, så vi kunde åka ner för backen och få skjuts upp till toppen igen. Bara den förmiddagen gjorde att jag verkligen kände att livet är rätt bra!
Senare på kvällen blev jag upphämtad av Henke för att åka och överaska födelsedagsbarnet Alex (som fyller 20 år idag) med middag på Corner. Efter en trevlig middag så åkte vi upp till Chrille där vissa badade badtunna, drack gott och hade väldigt trevligt.
(Jag hade en hel del givande samtal, vilket kan leda till bra saker så småningom (hoppas jag).)
Som sagt så kände jag verkligen att jag levde, och insåg än en gång hur fina vänner jag har, och hur bra jag mår av att umgås med dem. Jag känner äntligen att det är okej att bo här, så länge jag har dessa fina människor vid min sida. Det här är alltså de människor som tycker om mig, trots att jag är mig själv (hur många såna finns det?) och vi står ut med varandras sämre sidor för de bra sidorna väger tyngre. Vänner är ju den familj man själv väljer, och jag har den bästa familjen jag kan få.
