Man saknar inte sånt som man har


"Jag stängde aldrig nånsin några dörrar, nej jag bara gick ut."

Jag säger det rakt ut; Jag har nog inte varit en bra flickvän!
Men när skulle jag ha haft chansen att visa det?

Någon gång vill jag visa någon hur bra jag är, och hur bra jag kan vara, men när och hur? Jag är galet rädd för att inte duga till, och galet rädd för att människor inte ska tycka om mig om de lär känna mig... Samtidigt är jag lika jävla rädd för att tröttna på en människa, så om någon någonsin ska kunna stå ut med mig måste de ha ett enormt tålamod, ett stort hjärta och ett stadigt fotfäste i verkligheten.  Jag menar, någon måste kunna vara den där lugna starka klippan jag behöver. Faktiskt.

Jag tänker mer och mer på det, men det innebär ju att jag måste lära känna en människa så pass också att det ens finns en liten chans att det skulle kunna bli något, och det känns ju lite jobbigt då jag har en förmåga att bli vän med de karlar jag känner, inget mer.

Nån dag kommer en karl som inte stämmer in på något av mina "krav" på en pojkvän att få mig på fall. I just know it.


Kommentarer
Robin Sparkles

Jag kommenterar av principskäl inte bloggar. Men jag tänkte göra ett undantag nu och säga att du är en fantastisk flickvän =)

(eller var förr iaf)

2012-02-15 @ 20:01:10


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0