Heartache
Hjärtat gör ont, jävligt ont.
Börjar det nya året med att vakna efter ca fyra timmars sömn med drömmar som faktiskt var behagliga, sträcker mig efter vinflaskan och tänker "Well, who cares?".
Det finns så mycket jag skulle vilja säga, eller behöver säga. Grejen är att jag inte vet hur jag ska bära mig åt. Tillfället kommer komma, men hur säger man allt det där utan att bryta ihop totalt?
Börjar det nya året med att vakna efter ca fyra timmars sömn med drömmar som faktiskt var behagliga, sträcker mig efter vinflaskan och tänker "Well, who cares?".
Det finns så mycket jag skulle vilja säga, eller behöver säga. Grejen är att jag inte vet hur jag ska bära mig åt. Tillfället kommer komma, men hur säger man allt det där utan att bryta ihop totalt?
Jag har aldrig känt mig såhär svag...
Hur elak känner jag mig inte när jag inte riktigt kan dela mina vänners lycka över kärleken?
Det är nästan som att ingen har rätt att vara lyckligt förälskad när mitt hjärta skulle behöva x antal rullar tejp för att hålla ihop (går det inte att laga med silvertejp är det sönder på riktigt).
Jag vet att det är ett fruktansvärt sätt att tänka, men jag kan verkligen inte anpassa mig just nu för allting gör så jävla ont att se, höra och vara i.
Jag vet att det är ett fruktansvärt sätt att tänka, men jag kan verkligen inte anpassa mig just nu för allting gör så jävla ont att se, höra och vara i.
Kärlek är jättefint.
Egentligen.
Egentligen.
And I know it's a wonderful world, but I cant see it right now.
Kommentarer
Trackback
