18 september 2010: Det är snart en vecka sen du ringde så jag börjar nog förstå.
En vecka senare.
Fortfarande lördag.
Fortfarande hemma.
Det är en otrolig tur att jag har de två närmaste lördagarna uppbokade, för annars skulle jag nog avlida av tristess. För visst tycker jag om att vara hemma och ta det lugnt, men inte JÄMT.
Kommentarer
Trackback
