15 maj 2010: Är det mig du gråter för?

   



   

De här människorna var de viktigaste i mitt liv under mina två första år på gymnasiet. Jag minns hur jag grät och var helt förkrossad över att jag var tvungen att överleva ett år på gymnasiet utan dem. Det är 340 dagar sedan, snart ett år. Snart är det jag som står där, lyckligast i världen.

Jag undrar bara om jag, som minsting i "gänget", kommer att lämna någon bakom mig, så som de här, och treorna innan dem gjorde. Om någon kommer gråta för mig.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0